För att återkoppla till min analys om eventuella ersättare till de fossila energikällorna kommer här en sammanställning av energibalansberäkningarna för kärnkraft, vindkraft, solenergi och geotermisk energi.
Gemensamt för dessa fyra beräkningar är att EROEI uttryckts som förhållandet mellan utvunnen elektrisk energi och åtgången total energi under uppförande, drift och avveckling av respektive anläggning. De data över total energiförbrukning i världen från IEA som den förstnämnda analysen bygger på tar dock hänsyn till den totala energi som erhålls från respektive energikälla. Tittar man exempelvis på olja är det inte den nyttoenergi som kan tas ut vid hjulet på en bil som listas utan det totala energiinnehållet i oljan. Differensen mellan dessa båda värden försvinner som förluster på vägen från oljekällan till hjulet på bilen och den faktiska mekaniska nyttan är bara en bråkdel av den totala energi som utvinns ur naturen.
För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan energikällor måste därför också den totala värmen användas för att beräkna EROEI i mina energibalansberäkningar. Detta trots att bara en del av energin kommer till faktisk nytta. IEA gör på samma sätt för energikällor som bara producerar elektricitet via ”omvägen” över värme, exempelvis kärnkraft. För vind- och vattenkraft är det dock bara den elektriska energin som listas då ingen värme är inkluderad i denna energiframställning. Man kan ha åsikter om huruvida detta är en korrekt framställning då energikällor som oavkortat levererar högvärdig elektricitet till synes står för en alldeles för liten andel av det totala. Samtidigt måste man ha klart för sig att exempelvis spillvärme från ett kärnkraftverk är fullt möjligt att utnyttja till fjärrvärme och därför har ett tydligt värde, även om detta i verkligheten än så länge bara utnyttjas i ytterst liten omfattning.
Nedan följer EROEI beräknat på total erhållen värme från respektive energikälla, vindkraft undantaget då dessa data är baserade på erhållen elektrisk energi.
Kärnkraft
Vindkraft
Solenergi
Geotermisk energi
I och med att samtliga värden på EROEI presenteras som funktioner av någon styrande parameter är det svårt att hitta ett fast värde för att kunna jämföra energikällorna med varandra. När det gäller kärnkraft skulle ett genomsnitt mellan det optimistiska och det pessimistiska värdet kunna väljas vid urankoncentrationen 0,01% då det är osannolikt att denna kommer understigas. Gör man detta erhåller man ett EROEI på 39 för lättvattenreaktorn och 109 för bridreaktorn.
För vindkraft gäller idag att den genomsnittliga globala kapcitetsfaktorn är 25%. Man uppskattar att detta kommer att öka till 28% till 2015 och 30% till 2036 i takt med att den tekniska utvecklingen av vindturbiner. Väljer man 30% som en genomsnittlig kapacitetsfaktor landar man på ett EROEI på strax under 18. Samma resonemang kan föras för solenergin. Den genomsnittliga solinstrålningen globalt sett är ungefär 250 W/m^2 vilket skulle ge ett EROEI för temisk solkraft med energilagring på drygt 23.
När det gäller geotermisk energi är det lite svårare att avgöra vad som är ett rimligt borrdjup att välja som genomsnitt. I brist på annat har sex kilometers djup valts vilket resulterar i ett EROEI på ungefär 37. Jag har dock ingen som helst anledning att tro att detta skulle vara mer realistiskt än att välja fem eller åtta kilometers djup, det är inget annat än en vild gissning.
Om det vore så att energibalansen är den enda faktorn som avgör hur snabbt en expansion av olika energikällor kan genomföras skulle detta alltså innebära att ett energisystem baserad på lättvattenreaktorer och geotermiska kraftverk kan expandera ungefär lika snabbt. Baseras det istället på bridreaktorer skulle expansionen kunna gå mer än dubbelt så snabbt och baseras systemet på de förnyelsebara energikällorna vind- och solenergi skulle det gå med halva takten. Hela poängen är alltså att energikällorna ska bära sin egen expansion och inte kräva något energitillskott utifrån, annars blir hela resonemanget om energibalans och EROEI meningslöst. Observera dock att det här inte säger något om expansionstakten i sig utan bara om förhållandet de olika energikällorna emellan.
Nu är det dock så att energibalansen för respektive energikälla inte är det som avgör förutsättningarna för en expansion idag. Faktorer såsom kostnader, tillstånd och beslut, flaskhalsar hos underleverantörer och bemanning spelar naturligtvis störst roll. Det är nog snarare så att energibalansen är helt betydelselös då beslut att satsa på ett energislag eller ett annat uppenbarligen inte tar detta i beaktande överhuvudtaget. Satsningar på tjärsand och biobränslen som etanol är lysande exempel på detta. Ovanstående beräkningar är ett sätt att belysa vad som borde styra satsningar på energiproduktion i en tid då energi är på väg att bli en bristvara.
