Hyperion

Arbetet med att lansera Rossis E-Cat verkar gå framåt. Defkalion Green Technologies beskriver på sin hemsida produkten Hyperion, en värmeproducerande enhet konstruerad runt energikatalysatorn. Hyperion kommer enligt Defkalion lanseras i ett antal olika konfigurationer, men produktionen skall koncentreras kring sex varianter:

• Serie A: Enhet baserad på en E-Cat med en effekt på 5-10 kW värme avsedd för CHP-applikationer, exempelvis via en mikroturbin.
• Serie B: Enhet baserad på flera E-Cat med en effekt upp mot 30 kW avsedd för CHP-applikationer, exempelvis via en mikroturbin.
• Serie C: Enhet baserad på en E-Cat med en effekt på 5-10 kW avsedd enbart för produktion av värme.
• Serie D: Motsvarande Serie B ovan men avsedd enbart för produktion av värme.
• Serie E: Parallellkopplad enhet bestående av flera A, B eller C-boxar som levererar effekt mellan 1,15 och 3,14 MW.
• Serie F: Seriekopplad, i övrigt enligt ovan.

Vidare skriver man att Serie A-D kommer levereras som plug-and-play-enheter med dimensionerna 55*45*35 cm och att Serie E och F kommer konstrueras för att rymmas i 20 fots containrar. Hyperion kommer enbart att leverera värme och för eventuell elproduktion hänvisas till tredjepartsprodukter.

Defkalion skriver att deras första fabrik är under uppförande i Xanthi och kommer att ha en årlig kapacitet på 300000 enheter. Man håller fast vid att testanläggningen på 1 MW utanför Aten skall vara i drift under Q4 2011. På deras hemsida finns också en del pressmaterial med bland annat en skiss av hur Hyperion kommer att se ut. Allt detta tillsammans med det faktum att Rossi verkar ha beviljats uppdragsforskning vid Bolognas universitet till ett värde av 500000 Euro gör det allt svårare att bara förkasta E-Cat som en bluff. Tänk om den faktiskt fungerar! Å andra sidan sa någon som ställde till med en massa oreda i Europa under det gångna århundradet att om man bara drar en tillräckligt stor lögn som kommer folk att tro på den.

Om vi för ett ögonblick låtsas att Rossis energikatalysator fungerar, vad skulle detta då innebära? Att det skulle ta lång tid för att tillverka ett erforderligt antal och införliva dem i vårt nuvarande energisystem är uppenbart, men hur är det med bränslet? Skulle det finnas tillräckligt med nickel för att göra någon skillnad i världen?

Enligt Rossis beräkningar, och mina egna för den delen, skulle nickel i en E-Cat ge energi i storleksordningen 16500 GJ/kg. Vidare hävdar man att den levererar 6-30 gånger mer energi än den matas med. Om vi tar det lägre värdet hamnar vi på ungefär 14000 GJ/kg nickel netto. För att få ett energisystem helt oberoende av yttre energitillförsel krävs att produktionen av den vätgas som förbrukas i processen borträknas från energiproduktionen. Räknat på en medelhög effektivitet i elektrolysprocessen av vatten som ger väte går det åt ungefär 230 MJ/kg väte som produceras. Även om en lika stor viktandel väte som nickel skulle gå åt i processen, vilket inte är fallet, visar det sig alltså att den mängd energi som går förlorad för att producera vätgas är försumbar i sammanhanget.

Världens samlade konsumtion av primärenergi är i storleksordningen 5,14E20 J/år vilket innebär att om all denna energi skulle komma från fusion mellan nickel och väte i Rossis E-Cat skulle det krävas ungefär 37500 ton nickel per år enbart till energiproduktion. Då detta utgör lite mer än en tredjedel av vad som produceras i Europa varje år eller drygt 2 % av världsproduktionen är det knappast något problem. Vidare är nickel är en av de mest vanligt förekommande metallerna i jordskorpan och den samlade tillgångarna uppskattas enligt den här rapporten till 220 miljoner ton, vilket med dagens energibehov skulle räcka i nästan 6000 år. Vi får hoppas att Rossi vet vad han håller på med.

Tillägg:

Det verkar som jag har missförstått det Ny Teknik skrev om forskning vid Bolognas universitet. Enligt den här artikeln låter det istället som att Rossi betalar universitetet för att forskning skall kunna genomföras men att inget avtal tecknats och inga pengar ska ha betalats ut. En aning skumt. I övrigt sågas Rossi ganska hårt i artikeln på grund av bristen på ett vetenskapligt tillvägagångssätt. Mycket läsvärt.